Gästbloggare: Alex Schulman!

SAKER JAG VILL GÖRA MED BJÖRN JOHANSSON

Jag vill föra mina båda händer mot huvudet. Rufsa runt. Se vad som döljer sig bakom detta vidriga fågelbo till frisyr. Jag vill gräva mellan hårstråna. Upptäcka om det finns liv där under. Se om det bor en gigantisk fågelfamilj av koltrastar i denna frisyr.

Jag vill sticka i denna kalufs med en högaffel och se om någon skriker "AAAAJ". Om Ronnie Sandahl har bosatt sig där. Om han sitter där och författar en roman om ångest. Om barndomen. Om klaustrofobi.

Sedan vill jag rycka en av kulorna ur Björns hand, svinga den som ett lasso några gånger och träffa det maniska leendet rakt i prick. Jag vill höra hur kulan når ansiktet.. Hur det säger kras. Jag vill höra Björn skrika "AAAAAJ! VAD GÖR DU DIN JÄVEL??" med sin hesa skånska röst. Men det gör han inte. Han fortsätter att le. Som ett ordentligt utvecklingsstört barn.

Han ler en sjuk mans leende. Ett leende som signalerar "Du får göra vad du vill med mig, ha ha. Jag är glad ändå. Jag skrattar åt mig själv ändå. Jag är ju komiker. Jag har aldrig några skämt, men se hur jag ler. Jag kan sitta i elektriska stolen, precis före mitt dödsögonblick. Men jag ler. Och folk skrattar. Jag är Sveriges gladaste och roligaste man."

Men han är inte en man. Han är en sjuk människa.
En ståuppkomikens Ronnie Sandahl fångad i en busig pojkes leende.

Ja, nu är ju det här vad jag TROR att han skulle ha skrivit. Vad jag vill att han skulle ha skrivit.
Jag har aldrig förstått varför Alex Schulman aldrig skrev om mig...

Andra bloggar om: humor, satir, litteratur, kändis, kändisar, stockholm, stureplan, aftonbladet, alex schulman, bild, foto, bilder, män, barn, fåglar, ronnie sandahl, parodi, att se upp till alex schulman, komiker, ståuppkomiker, björn johansson / Twingly / Intressant, va?