Min allra första kärlek - Susanna
Jag är en sväng hos mina föräldrar. Jag hjälper dem med att flytta upp lite saker på vinden. Mitt bland alla saker på loftet hittar jag av en slump en av mina gamla möbler jag hade som barn. En liten stol.Jag kommer så ihåg när jag hade den här stolen. Jag var kanske 5 år gammal och jag var väldigt kär i en tjej som hette Susanna. Hon var en polsk liten brunett och vi träffades i katolska kyrkans barntimmar; "Polska Blommor".
En kväll skulle Susanna komma hem till mig och leka och äta tårta. Jag ville så gärna sitta bredvid henne vid bordet när vi åt denna tårtan.
Samma dag hade jag fått några nya videoband för att kunna spela in Ducktales på ettan. I varje videokasett fanns en lapp med etiketter som man sedan klistrade på videobanden för att märka kasetterna. Jag rev av en av dessa etiketterna. Sedan tog jag en penna och skrev hennes namn stort över etiketten och klistrade den på en av stolarna. Här skulle hon sitta, tänkte jag. Här skulle hon sitta, min Susanna.
Dessvärre satte hon sig aldrig på stolen den gången. Hon fattade aldrig att hon skulle sätta sig där.
Hon kunde inte läsa.
Andra bloggar om: humor, vardagsliv, kärlek, relationer, barn, familj, familjeliv, par, människor, tjej, tjejer, kvinna, kvinnor, polen, kyrkan, sommar, malmö, religion, lek, lekar, födelsedag, tårta, mat, möbler, video, tv, svt, kassett, föräldrar / Intressant så in i helvete
Etiketter: ego

• Björn Johansson,



2 kommentarer
Skicka en kommentar
Tamara - 31 juli, 2007 13:52
Söt historia!
chefredaktör björn - 31 juli, 2007 14:20
Jag vet, jag är söt :-)